I grundskolans värld möts vi alla, såväl barn som vuxna. Den skall vara inkluderande och en plats där alla våra sinnen stimuleras och stärks. En plats där funktion, logik och trygghet möter kreativitet, gemenskap och möjligheter. En plats där produkten är resultatet av vad elever och lärare faktiskt själva vill ha. Utmaningen var att genom arkitektur närma sig denna värld så att alla sinnen får utrymme att stimuleras och därmed ges möjlighet att stärka varandra. Sinnenas Skola är därför grundskolan för alla..

En innergård i staden; ett andrum, en plats för eftertanke, en frodig oas, en upplevelse som väcker sinnena, en plats för möten och evenemang. Går det att skapa en sådan, och på endast 200 m2? Det var denna fråga som jag ställde mig när jag först började arbeta med examensarbetet ?En Kyrkoträdgård i Staden?. Och visst går det, men ibland så måste man kompromissa, hitta på egna lösningar eller åtgärda oförberedda problem och svårigheter. Examensarbetet handlar om de val och ställningstaganden som jag gjort under det pågående arbetet med att formge en innergård med temat ?Sinnenas Trädgård? åt S:t Petri församling i Malmö.

Historien om helande platser i naturen, ställen som ansågs påverka människans välbefinnande, är lång. Naturens återhämtande hälsoeffekter är däremot ett relativt nytt forskningsfält. Två teorier dominerar inom forskningen, Stephen och Rachel Kaplans teori om hur sinnena påverkas av intryck och Roger Ulrichs teori om reaktioner som sker instinktivt i kroppen. Båda teorierna utgår från stressteori då det är ett tydligt sätt att mäta välmående. Det är utifrån dessa teorier som designaspekter för helande trädgårdar har växt fram.

Denna studie handlar om hur personal och föräldrar uppfattar hur och vad barn lär sig i projektet Sinnenas mat i förskolan. Två förskollärare, en barnskötare, en måltidspersonal, en kock, en skådespelare och två föräldrar blir intervjuade i syfte att undersöka den deltagande personalens och föräldrarnas uppfattning om vad och hur barnen lärde sig i projektet. Perspektiv och teorier som rör barns lärande och matvanor, hur idén till projektet väcktes och en beskrivning av projektet Sinnenas mat i förskolan presenteras.Tanken är att man börjar med hem- och konsumentkunskap i tidigare åldrar, redan på förskolan, med mål att kunna förbättra barns matvanor. Man utgår från ett praktiskt-estetiskt ämne såsom hem- och konsumentkunskap och till det naturligt knyter andra teoretiska ämnen. Projektidén är att arbeta med maten som mål och medel i förskolan.

Denna uppsats är en undersökning av ett antal smärtpatienters erfarenheter av Feldenkraislektioner med särskilt fokus på strategier informanterna tillägnat sig för att förflytta sig ut ur en smärtfylld värld. Smärta och smärterfarenheter analyseras utifrån ett fenomenologiskt perspektiv som inte skiljer smärtan från den som har den. .

För anläggningen av Änglarps Lugn - Sinnenas och hälsans trädgård, en blivande terapiträdgård i byn Änglarp utanför Hässleholm i Skåne har jag utfört ett gestaltningsförslag. Gestaltningsförslaget bygger på Patrik Grahns åtta rums- eller huvudkaraktärer för grönområden vilka han framtagit genom sin forskning om grönområdens betydelse och inverkan på människor. Patrik Grahn är professor vid institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp..

Syftet med denna uppsats är att se möjliga effekter av ett förvärv på företagets ekonomiska ställning. Denna studie är en kvantitativ studie med deduktiv ansats, vi har använt oss av sekundär data och med en metod som heter nya RIV metoden. Med hjälp av RIV metoden har vi med flera olika formler och beräkningar nått vårt resultat som säger att företag fått negativ ekonomisk ställning vid förvärv..

Denna uppsats analyserar och prövar den ledningsteori som är framlagd av Martin vanCreveld i boken ?Ledning i krig?. Prövningen tar sin utgångspunkt i Poppers metod omteoriprövning. Van Crevelds slutsatser testas först internt och sen överses teoribilningenslogiska form. Slutligen jämförs slutsatserna med andra teorier om ledning ochorganisation.

Frågeställning: Hur kan en tillämpning av de fem sinnena skapa en djupare emotionell känsla för varumärket Yasuragi?Syfte: Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för sinnesmarknadsföring genom att? Tolka sinnessenationers betydelse i tjänstelandskapet? Analysera hur sensoriella strategier kan stärka varumärkesidentiteten? Diskutera sinnenas inverkan för upplevelsen av ett varumärkeMetod: I denna uppsats har vi gjort en kvalitativ fallstudieundersökning för att få en djupare förståelse för ämnet sinnesmarknadsföring som tillämpats på spaverksamheten Yasuragi Hasseludden. Studien bygger på en abduktiv ansats där teorin varit utgångspunkten och där det sedan skett en alternering mellan teori och empiri. Studien är baserad på deltagande observationer i Yasuragis tjänstelandskap samt åtta intervjuer med perspektiv från både kunden och företagets sida.Slutsats: Vår studie visar hur ett företag kan arbeta utefter sinnesstrategier, i syfte till att skapa en starkare emotionell känsla för varumärket. Studien har visat att spaverksamheten Yasuragi tar förutom de rationella också fasta på de emotionella aspekterna.

Forskningsfråga:  Vad kan komma att karaktärisera köpcentrum i framtiden?Syfte: Syftet med denna uppsats är att med avseende på såväl nutid som framtid analysera på vilket sätt arbetet inom köpcentrum är inriktat för att stärka varumärket, klargöra sinnenas betydelse för köpcentrum och tydliggöra hur köpcentrum förhåller sig till konkurrensen från olika typer av handelsplatser.Metod: I denna uppsats har en kvalitativ forskningsmetod antagits. Uppsatsen har en abduktiv ansats. Vi har intervjuat sex personer med anknytning till ämnet. Urvalet var ett såkallat bekvämlighetsurval och intervjuerna semistrukturerade.Resultat, slutsatser: Det första syftet besvarades med hjälp av att presentera hur varumärkesbyggandet ser ut för köpcentrum och andra viktiga aspekter till detta.

SammanfattningExamensarbete, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, kurskod 2FE73E, VT 2015.Författare: Marie Carlsson Handledare: Martin Amesteus Titel: Sinnenas betydelse för varumärkesposition- En fallstudie av FIKAs strategiska position på den amerikanska marknaden. Syfte med uppsatsen: Syftet med uppsatsen är att beskriva ett företags strategiska position och differentieringsfaktorer och påvisa om kunderna uppfattar denna position och differentieringsfaktorer ur företagets synvinkel på ett enhetligt sätt samt undersöka hur företaget arbetar med sinnesmarknadsföring för att förmedla sina differentieringsfaktorer till sina kunder.Avgränsningar: Denna uppsats behandlar företaget FIKA, som är en svensk kaffekedja, som ligger i staden New York. FIKAs marknadsföring kommer att studeras och fokus kommer vara på hur FIKA arbetar med strategi och positionering. Deras marknadsföring studeras även med fokus på Sinnesmarknadsföring. Vidare har jag haft som avsikt att inte koppla FIKAs ekonomiska situation, utan begränsat den strategiska positionen till att omfatta varumärket, positionering- och differentieringsstrategier.Metod: I denna uppsats har jag gjort en fallstudieundersökning för att få djupare förståelse för företagets strategiska position, deras differentieringsfaktorer samt arbete med sinnesmarknadsföring.  Studien bygger på en abduktiv ansats där teorierna har varit utgångspunkten och där det skett en alternering mellan teori och empiri.

I denna rapport kan läsaren följa händelseförloppet med framtagningen av en fysisk mood-board med tillhörande grafisk manual. Läsaren kommer att få en allmän förståelse för hur det semantiska hos en produkt påverkar dess användare samt hur detta påverkar produktens resultat på marknaden. I projektet pressenteras en tämligen oanvänd metod som, kortfattat; syftar till att ta vara på en målgrupps specifika känslor om exempelvis en produkt för att göra denna mer optimerad. I detta projekt handlade det mer om att ta fram specifika strukturer vilka tillslut kom att leda till ett antal speciellt utvalda ytor och material åt företaget Tylö® AB. Materialet tillsammans med speciella ytor skall komma att skapa en mer elegant känsla i deras kommande sortiment.

Syftet med arbetet är att ta reda på vilken attityd lärare har till utomhuspedagogik generellt och specifikt, samt vilket syfte lärare har med ett besök på ett Science Center i detta fall SEA-U. Syftet är också att ta reda på vilken attityd pedagogerna på SEA-U har till utomhuspedagogik, samt vilket syfte de har med sin verksamhet. Det är en kvalitativ undersökning med intervju och observation som metod. Resultatet är analyserat med hjälp av fenomenografiska ansatser. Under studien kom det fram att SEA-U pedagogerna Pär och Martin anser att platsens och sinnenas betydelse för lärande är av stor vikt i utomhuspedagogik.

Syftet med denna undersökning är att se hur de verksamma pedagogerna i en " I Ur och skur" - förskola tänker och resonerar om sitt förhållningssätt och arbete med " I Ur och Skur" pedagogiken. Vi har utgått ifrån följande frågeställningar som lyder: Vilken syn har pedagogerna om "I Ur och Skur" pedagogiken? Hur ser pedagogerna på lärandet genom utomhuspedagogiken? Vilka fördelar och nackdelar ser pedagogerna med lärandet utomhus? Undersökningen gjordes på tre " I Ur och Skur" - förskolor i södra Sverige där vi gjorde kvalitativa intervjuer med sex verksamma pedagoger. Resultatet visar att genom att vistas ute i naturen stora delar av dagen lär sig barnen sig grunderna till ett medvetet natur och miljötänk och ett ekologiskt förhållningssätt genom att samspela med allt levande såsom växter och djur. Lärandet blir mer konkret och upplevelsebaserat i naturen eftersom alla våra sinnen involveras som bidrar till ett upplevelsebaserat lärande.

Det här examensarbetet handlar om pedagogiskt drama i förskolan, med betoning på empati och trygghet. Syftet med den här studien är att ta reda på vad pedagoger samt dramapedagoger anser om pedagogiskt drama kopplat till barns utveckling av empati och trygghet, samt på vilket sätt pedagogiskt drama kan användas i förskolans vardag. Jag har utgått från följande två frågeställningar: På vilka sätt, anser pedagoger och dramapedagoger, att pedagogiskt drama kan bidra till barns utveckling? På vilka sätt kan pedagoger använda sig av pedagogiskt drama i den dagliga verksamheten? För att besvara mina frågor har jag valt att använda mig av intervjuer samt observationer. De personer som jag valde att intervjua var alla pedagoger, men en av dem var både pedagog och dramapedagog. En av pedagogerna var även verksamhetsansvarig på en teaterförskola.